Den här mycket speciella oljan har många intressanta egenskaper som bara fler och fler blir varse om. De senaste åren har den vuxit starkt i popularitet i Sverige, förmodligen tack vare dess många användningsområden. För andra tips rekommenderar vi mirakler.se om hälsa samt kost.
Bland annat kan den användas som medicin mot hudbesvär så som finnar eller svamp, som massageolja eller som stekfett samt smaksättare till matlagningen. Det faktum att vissa folkgrupper som i hög grad brukar kokosfetterna knappt har problem med hjärtat och blodtrycket har nog också gett oljan ett uppsving – framförallt hos de hälsomedvetna.
Men hur produceras egentligen den här speciella oljan? Det finns två olika typer av processer – en torr och en våt.
Den torra processen
Den torra processen är något ”enklare” än den våta. I det här tillvägagångssättet separeras fruktköttet från skalet och torkas sedan, ofta över en brasa. Att torka över eld är dock inte det enda sättet – det är även vanligt att innehållet soltorkas eller får svetta ut vätskan i olika typer av värmerum. Det ämne som man sedan vill åt är kopran. Den extraheras genom olika typer av kemiska medel eller genom att pressas ut ur köttet.
Det som kommer ut är sedan olja eller ett slags mos beroende på vilken extraheringsmetod man använder. Moset smakar inte särskilt gott och äts sällan av människor. Istället används det ofta som djurfoder.
Den våta processen
I den här processen använder man sig av råa kokosnötter istället för att torka dom och extrahera kopran som i den torra processen. Här använder man sig istället av en reaktion som proteinet i kokosnöten orsakar när safterna och vattnet blandas. Olika typer av tillvägagångssätt brukas sedan för att få ut själva oljan – förut var det vanligt att det kokades. Att koka det har dock visat sig missfärga oljan.
Idag används istället mer avancerad teknik för att få ut oljan. Förberedande behandlingar så som kyla, värme, syror, salt och enzymer är en del av den här processen i dagsläget. Sedan kan till exempel en centrifug användas för att ta extraheringen vidare.
Trots all den moderna tekniken anser många att den här processen inte är lika bra. De främsta argumenten för det är bland annat att mer av kokosnöten går till spillo. Den här processen kräver även investeringar av dyr utrustning som också kostar mycket i energikostnader och underhåll.